Det finns runt 8000 arbetssökande ungdomar i Göteborg. I Sverige är ungdomsarbetslösheten ca 25%. Jämför man med Danmark och Norge så ligger deras ungdomsarbetslöshet runt 10%.
Det är mycket fint tal om hur man ska lösa problemen vi har i Sverige. Det talas om nollvisioner och att ge ungdomar hopp. Men lika lite som nollvisionen om döda i trafiken uppnås utan att satsa, så minskar vi inte heller ungdomsarbetslösheten om vi inte vågar förändra dagens situation.
Jag är ofta ganska skeptisk till fin politisk retorik och vänder mig hellre till forskningen för att hitta svar på problem. Den är oftast opartisk och försöker hitta svar istället för att försöka fånga röster. Det är inte alltid så att det som låter bäst i två meningar är det som fungerar bäst i verkligheten. Jag hoppas att du som läsare ger mig chansen att förklara, även om det från början kan låta konstigt.
Tittar man så på forskningen finns det tre saker som verkligen skulle lösa överskottet av unga arbetslösa. I grunden handlar det om att det ska bli mer lönsamt att anställa unga, det handlar inte alltid om kronor och ören direkt utan det är viktigt att komma ihåg att krångel och osäkerhet är en utgift och ekonomisk risk för arbetsgivare – allt från kommuner till sjukhus och företag.
De tre punkterna är
- Bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad
- Slopade turordningsregler i LAS (lagen om anställningsskydd)
- Lägre ingångslöner med snabbare löneutveckling alternativ lägre arbetsgivaravgift
Utbildningsbiten är i stort sett alla partier överens om. Alliansen genomför det i den nya gymnasiereformen 2011 om man får fortsätta regera, de rödgröna har lovat att riva upp. Men det handlar om lärlingsplatser, verklighetsanknuten praktik och att i högre grad utbilda människor till sådant som faktisk behövs. Tragiskt nog är möjligheterna att få arbete för en statsvetare som jag ganska små, men det är billiga utbildningar för universitetet eftersom de kan klämma in 250 elever i samma föreläsningssal. Samtidigt har vi läkarbrist och utbildar ändå för få, eftersom det är en dyr utbildning. Det är dags att börja utbilda det som behövs istället för det som är billigt.
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd betyder att den som är sist in på ett arbete också kickas ut först. Det drabbar nästan alltid ungdomar, kvinnor och utlandsfödda eftersom det är de grupperna som kommer sist in på en arbetsplats. Det spelar ingen roll om du är mer driven, mer kompetent och mer engagerad än dina kollegor, är du sist in åker du först ut. LAS hindrar också många ungdomar från att få fast jobb, eftersom det är så hårda regler när man väl anställt någon. Många ungdomar vikarierar i 1 år och 11 månader inom en kommun och sedan får de ingenting eftersom efter två år måste arbetsgivaren anställa. Det behövs en förändrad arbetsrätt och A-kassa som istället för trygghet i att ha samma jobb i 40 år handlar om att ha trygghet i inkomst och att våga byta arbete. Det är så det fungerar i Danmark (mindre anställningstrygghet, men bättre A-kassa) och där känner människor sig betydligt tryggare än i Sverige.
Det handlar också om att det är dyrt att anställa ungdomar jämfört med någon med mer erfarenhet. Medianlönen är inte långt ifrån ingångslönen. Det behövs en hög ingångslön om den enda löneutvecklingen man kan få är de årliga 3% som facket ger eller genom att byta jobb. Det går inte att jobba sig uppåt längre. En lägre ingångslön (precis som i hotell- och restaurangbranschen eller handels) där man sedan kan öka lönen snabbare ger fler ungdomar chansen samtidigt som man faktiskt får betydligt högre livslön eftersom man får jobb, tjänar pengar, pensionspoäng och annat. Här finns också den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar som en morot. Det måste bli billigare att anställa ungdomar helt enkelt.
När någon ska anställa är det så enkelt att man väger intäkter på att anställa en till (ökad service, inkomst, goodwill) mot vad för utgifter som finns (lön+skatter, utbildning, osäkerhet, risk). Vill vi anställa fler unga och då måste man antingen öka plussidan eller minska minussidan – helst både och. Det är därför de tre förslagen ovan faktiskt fungerar enligt forskningen.
Jag vill ge fler unga chansen, då behöver vi en arbetsmarknad för 2010-talet, inte för 1970-talet.
Jag kampanjar in i det sista.
.jpg)
Inlägg
