Liten mediauppdatering

Det var ett tag sedan jag samlade upp olika aktiviteter i media från min sida. Här kommer ett litet collage :-)

Norran om Sociala krav i upphandlingar

Arbetarbladet om Ungdomsarbetslöshet

GP 2ggr om Idéprogrammet, Idéprogrammet

SvD om Idéprogrammet

Hem & Hyra om Bostadsfrågor

Aftonbladet om Missbruksfrågor

Sociala krav kan göra skillnad vid upphandling!

Smart upphandling kan skapa nya jobb

Varje år upphandlar det offentliga för 700 miljarder. Oerhörda summor som används för att köpa allt från vägar till läkemedel och skolbänkar. Trots de stora summorna är det offentliga Sverige ganska dåliga på att ställa krav. Vi som privatpersoner brukar ofta få höra hur vi ska handla ekologiskt, Fair Trade, svenskt o.s.v. Det är självklart viktigt - men lika viktigt är att det offentliga också börjar ställa krav.

Jag har tidigare diskuterat etisk upphandling, om att man borde ställa grundläggande etiska krav när det offentliga köper saker. Men det går att göra mycket mer. Lagen om offentlig (LOU) upphandling är inte alls lika begränsad som många tror. 

Det har blivit ett mantra att det inte går att ställa andra krav än på pris, men det är helt felaktigt. Det går att ställa betydande krav på kvalité m.m. men det görs inte. Kompetensen bland politiker och upphandlare är för dålig och framförallt viljan saknas. 

Idag skriver jag och två partikamrater på GP:s debattsida om hur man kan ställa krav på att anställa en viss andel långtidsarbetslösa vid upphandling. Många flyktinginvandrare fastnar i långtidsarbetslöshet och många av dem har relativt bra utbildningar. Att ställa sociala krav vid upphandlingar är ett smart sätt att få människor i utanförskap in i arbetslivet och kan hjälpa till att minska segregationen. 

Alliansens jobblinje har misslyckats när det gäller långtidsarbetslösa och nya svenskar. Här måste det till nya idéer och smarta lösningar. Att ställa krav vid upphandlingar är en sådan - 20000 jobb räknar vi med att det kan ge. 20000 jobb för de som behöver det mest - de som står längst ifrån arbetsmarknaden. 

Biljettdiskussionen fortsätter

Jag har fått många spännande synpunkter på den debattartikel jag hade i GP igår om Västtrafiks biljettsystem. Idag skriver GP vidare om de nya system som diskuteras. Det har varit många glada mejl, vilket inte är speciellt vanligt annars. Flera har också berört enkelheten för de som reser sällan eller vill betala med mobilen.

Till er kan jag bara ge helt rätt. Jag hade i orginalartikeln ett stycke med om just de som inte reser så ofta. (Turister, men även en del lokala personer som vanligtvis åker bil, men kanske ska dricka ett glas vin på fredagskvällen.) Men utrymmet på debattsidorna är begränsat så jag var tvungen att kapa den texten.

Självklart ska det gå att på ett enkelt sätt köpa biljetter för enstaka resor. På de flesta spårvagnar finns nu kortautomater, vilket är bra, men det skulle behöva utökas. Att förarna inte längre tar kontanter är i det sammanhanget ett problem, men samtidigt var det en stor risk för förarna på kvällar då vi ofta kunde läsa om rånade spårvagnar och bussar.

Att teleoperatörerna inte längre fakturerar betalningar, vilket har tvingat kollektivtrafiken att förändra sina SMS-biljetter är inte heller någon höjdare, men inget som Västtrafik ska lastas för. Däremot behöver vi fundera vidare på hur vi förenklar den biten också.

Dags för nya tag i Västtrafik!

Dags för nytt biljettsystem ! (Foto Anders Axelsson)

Idag skriver jag på GP:s debattsida om att det är dags att införa ett nytt biljettsystem inom kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det nuvarande systemet hos Västtrafik fungerar för de som reser ofta, men är en katastrof för de som reser sällan. Ingen vet vad det kostar och det är lätt att råka betala för mycket.

Jag argumenterar för att ett system som utgår från individen och dennes färdväg är betydligt bättre, både enklare och rättvisare än ett system som utgår från kommungränser och fasta, stela strukturer. 

"Systemet vi förespråkar är enkelt. I stället för ett system med fasta zoner på en karta skapar du din personliga zon utifrån din egen resa. Du checkar in med din mobil eller ditt kort, antingen på din hållplats med en tagg, eller när du kliver på fordonet du ska färdas med. Detta behöver endast göras en gång per dag, på din första hållplats och du reser sedan inom ett visst antal kilometers radie utifrån din starthållplats beroende på vad du betalat för. Inom denna radie reser du fritt hela dagen och behöver inte bry dig om att checka ut. Att utöka sin radie är enkelt och görs via en kontoladdning på ditt kort/mobil.

Systemet med personliga zoner underlättar arbetspendlingen och utgör ett mer rättvist system än det nuvarande. Detta blir kanske mest påtagligt för de resor som sker över kommungränserna. Att resa sju km från Göteborgs C till Mölndal C kostar i dag 895 kr/månad, vilket knappast är rimligt jämfört med de 505 kr/månad det kostar om resan sker inom Göteborg, oavsett längd. Flera andra platser i regionen där pendelstråk och kommungränser korsar varandra har samma problem."

Den som vill veta mer gör bäst i att läsa hela artikeln. 

På GP:s debattsida lämnas en del kommentarer, som jag tänkte att jag skulle försöka bemöta lite här också. 

1) Det är tjänstemännen som arbetat fram ett antal olika förslag och visat på för och nackdelar. Det är inget vi politiker suttit på kammaren och gjort. Detta är det system som fått bäst alla bedömningar av både experter, men även branchfolk. Det, tillsammans med många andra tilltalande aspekter gör att jag vill lyfta fram detta.

2) Det är ett STORT problem att folk som inte har registrerade mobiler inte kan betala på vagnen. Men det beror på att teleoperatörerna slutar erbjuda betalning av sms-biljetter via faktura eller kontantkort. Alltså inget Västtrafik (och definitivt inte kollektivtrafiknämnden) kan lastas för. Men det är klart att jag skulle vilja ha en förändring på den punkten.

3) Enhetstaxan är enkel, men inte rättvis. Den som pendlar inom Gbg (eller kortare sträckor iaf) skulle få betala runt 800-900kr/månad, en höjning med 30-40%. Jag tycker det är rimligt att det kostar lite mer att åka långt än att åka kort. Det tycker även västtrafiks kunder i den stora kundundersökningen som gjorts. Där kommer enhetstaxan i princip sist (8/9) i rankingen av olika system. 

4) Dagens system med in- och utcheckning är ju fint i teorin, men fungerar ju inte i praktiken då det är otroligt lätt att glömma stämpla ut. Sådant gör sig bäst i slutna system som Stockholms tunnelbana.

Världens osexigaste politiska fråga

Idag släpptes, efter 3 års arbete, äntligen en ny överenskommelse kring nytt kommunalt skatteutjämningssystem!

Det kommunala skatteutjämningssystemet är den osexigaste frågan som finns, men är viktigare än man kan tro.

Detta ska nu ut på remiss och förhoppningsvis ska det hela kunna träda i kraft i januari 2014.

Det var en enig paralamentarisk kommitté som lämnade fram ett kostnadsutjämningsförslag Ett exempel på dagens problem är att man idag får ersättning för hur många som antas nyttja barnomsorg istället för hur många som faktiskt nyttjar densamma. Med en ändring gör vi att det blir betydligt mer rättvist, så att kommuner varken över- eller underkompenseras. Utjämningssystemet anklagas ibland för att vara inproduktivt, men är en garant för mer likvärdig service i hela landet.

De flesta kommuner kommer som går bra kommer dessutom få behålla lite mer, istället för att betala in till systemet, eftersom staten går in med extra pengar. Det ska löna sig att göra den ekonomiska hemläxan.

Tyvärr har det inte varit lika lätt att få igenom detta i regeringen. Här har Centerpartiet stått ganska ensamma, men nu har vi äntligen lyckats baxa igenom det. En del andra har velat göra om från grunden och varit skeptiska till systemet som sådant. Att det tagit så lång tid har väckt mycket irritation ute i landet, mest ute bland lokalpolitiker, eftersom frågan är i stort sett okänd bland allmänheten, trots att det påverkar deras kommunala budget med ganska mycket pengar varje år. Göteborg får exempelvis knappt 4600kr/invånare och år med det nya systemet (en ökning med 84kr). Det är 2,3 miljarder!

GP, C

Nationella byggkrav - mer hot än möjlighet?

Bättre energikrav ger bättre miljö

Idag lämnar byggkravsutredningen sitt betänkande till bostadsministern. I den berättas att kommuner som ställer särkrav när det gäller bostadsbyggande kostar samhället 2 miljarder kronor varje år. Det betyder 300 000kr per ny villa eller 800kr/mån för en lägenhet. 

Det här låter ju helt galet och något vi ska sätta stopp för. Det tycker man också på civildepartementet. Men varför ställer kommuner egentligen egna byggkrav? Det handlar ofta om att kommunera skärper miljökraven i byggandet. Det beror på att Boverkets byggregler är generöst tilltagna och kommuner ser att det går att bygga betydligt energieffektivare än så. Det säger och vill också branschen själva. 

Den geniala lösningen ligger ju inte långt borta. Inför nationella regler, men med höga krav på energieffektivitet, så att kommunerna inte behöver ställa högre krav på egen hand. Men det verkar inte ministern vara så sugen på.

Det finns en poäng med nationella regler. Det ger möjlighet till industritänk i bostadsbyggandet så att inte varje hus måste anpassas efter var det byggs. Det ger kapade kostnader och billigare för köpare/hyresgäst. Det ger föhoppningsvis också fler bostäder i Sverige, vilket vi är i stort behov av på många (framförallt större) orter. 

Det blir något dyrare att bygga mer energieffektivit för den som köper fastigheten. Däremot inte i närheten av de kostnader utredningen visar på, om reglerna vore lika för alla. Pengarna går oftast att spara in i minskade utgifter på lite längre sikt. Dessutom är just bostadssektorn väldigt viktig i Sverige ur energieffektiviseringssynpunkt. Den sektorn står för 6-7% av utsläppen av växthusgaser, vilket kan låta lite, men är också en av de mest trögförändrade sektorerna. När huset väl är byggt så ska det ju stå där i minst 50år. 

Därför känns det helt fel om det blir minskade krav på energieffektivitet om det införs nationella regler. Jag kommer kämpa för att kraven ska skärpas och husen ska bli energieffektivare - tekniken finns ju och branshcen vill! Och om det inte går igenom, ja då bör faktiskt de kommuner som vill få gå före och vara miljövänner. 

GP, GP, SvD, SVT

Liten mediauppdatering

Så har man varit med lite i media igen på olika håll. Här kommer en liten sammanställning:

* Om studentbostäder i Norrbottenskuriren

* Om en ny spelmarknadsreglering i Sydsvenskan

* Om forskningsproppen i GT

* Om valövervakningen i USA på Riksdagen, SVT, Metro, GP, Aftonbladet, Dagens Opinion, Aktuell Politik

* Om mina upphandlingsmotioner på Upphandling24

* Om graviditetspenning för företgare i P4